Taur : La Autoriza Diretór Munisipal Fo Informasaun Hamonu Index Liberdade Imprensa-PAM Covalima “ Ha’u La Bandu Sira Ko’alia ba Jornaslita”

Covalima (RCCT) 22-03-25-Ikus-ikus, Diretór Servisu Munisipal iha Covalima dadan an atu halo intervista ho jornalista lokal no mos jornalista media nasional ne’ebé destakadu iha Covalima, tanba la hetan autorizasaun husi Prezidente Autoridade Munisipiu (PAM).

Maibe Tuir Informasaun Jornalista rekolla husi Prezidente Aurotidade Munisipiu Covalima, deklara la bandu Diretór Servisu Munsipal sira ko’alia ba media tan ne’e liberdade espresaun no imprensa, maibe nia husu ba diretór servisu munisipal atu informa uluk ba nia hodi hetan kuñesimentu no fo rekomendasaun ruma molok diretór sira ko’alia ba media.

Enkuantu ho okaziaun ne’e Eis Primeiru Ministru Timor Leste, Taur Matan Ruak sente trista kuandu akontese duni PAM la autoriza diretór sira ko’alia ba media tanba  ida ne’e hamonu ona index rangking liberdade imprensa timor leste iha nivel global.

“Ne’e triste tanba sa ita bo’ot sira haree ita nia rangking liberdade imprensa ne’e monu. iha ha’u nia tempu ne’e di’ak, ema hanoin loloos ne’e militar maka ditadura ne’ebé la di’ak ajuda rangking tun, mais agora politik sira ajuda halo rangking ne’e tun fali ne’e moe ba iha Timor, tanba ne’e kuantu mais ita kontrola, kuantu mais ita buka taka dalan, kuantu mais ita impede ne’e so hamonu ita nia naran iha mundu, sira ne’ebé halo ida ne’e kontribui ba hafoer Timor nia naran, la’os kontribui ba hamorin Timor nia naran” informa Eis Primeiru Ministru Taur Matan Ruak ko’alia lia ne’e ba jornalista sira iha Otel Vida Nova Suai, hafoin remata halo dialogu ho Veteranu sira iha Covalima Sabadu (22/03).

Prezidente Autoridade Munisipiu (PAM) Covalima, Miguel Armada Cardoso “Razão” rejeita bandu Diretór Sevisu Munisipal fo informasaun ba media, maibe hanesan superior persija hetan kuñesimentu hodi bele apar ho asuntu balu.

“Nudar autoridade iha munisipiu ida ne’e sempre fo hanoin ba ninia sekretaria munisipal na’in-3 no mos servisu munisipal sira, diretór delegasaun teritorial sira atu bainhira iha hanoin ruma hato’o ba iha media nudar autoridade la’os bandu halo sira intervista, lae?, so autoridade hato’o deit bainhira Diretór Servisu Munisipal ida ka Sekretariu Munisipiu ida atu halo intervista maizumenus tenke ser hetan koñesimentu husi Autioridade ou Superior sira, nune’e bele apar asuntu hirak ne’ebé sira atu informa ba, dala barak mos ha’u nia diretór Servisu Munisipal sira liliu funsionariu baibain sira mos bele halo intervista, bele la apar ho asuntu ne’ebe iha, tanba ida ne’e maka la’os bandu sira atu intervista maizumenus bele fo koñesimentu ba superior sira.”Prezidente Autoridade Munisipiu (PAM) Covalima, Miguel Armada Cardoso “Razão” esplika.

“Ezemplu diretór ida atu intervista bele hato’o mos ba sekretaria munisipal sira ne’ebé sira tutela ba, ida ne’e maka autoridade nia hanoin, ita la bandu kualker asuntu tekniku, ezemplu hanesan husi agrikultura ou edukasaun atu fo informasaun ba iha media sira bele informa, teknikamente liliu servisu tekniku balu tanba sira maka hatene liu sira tenke ko’alia,” informa PAM.

Entretantu Iha tinan 2023 Reporter Without Border ofisialmente anusia timor leste tama iha ranking index Liberdade Imprensa TOP 10 iha nivel global ho valor (Scor) 84.49, maibe iha tinan 2024 ranking index liberdade imprensa timor leste monu ka rekua ba dala 10 ba kotuk iha nivel global ho valor (scor) 78.92 ho pozisaun TOP 20.

Maske nune’e Timor Leste hanesan nasau demokratiku ne’ebe fo direitu ba sidadaun ida idak hetan liberdade  atu ko’alia no hetan informasaun. Hanesan halulik iha konstitiusaun RDTL; Artigu 40.o  (Liberdade ko’alia no informasaun ninian )

  1. Ema hotu-hotu iha direitu ba liberdade ko’alia nian no direitu atu hetan informasaun ruma, no tan informasaun loloos nian.
  2. Liberdade ko’alia no informasaun ninian labele hetan limitasaun hosi sensura ruma. 3. Lei maka sei regula direitu no liberdade ne’ebé temi-sai iha artigu ida-ne’e, ho baze iha imperativu kona-ba respeitu ba Lei-Inan no respeitu ba ema idaidak nia dignidade.

Artigu 41.o  (Liberdade imprensa no komunikasaun sosiál ninian)

  1. Iha garantia ba liberdade imprensa nian no ba meius seluk tan kona-ba komunikasaun sosiál.
  2. Halo parte liberdade imprensa nian, liberdade ko’alia nian no hamoris/hakiak jornalista sira, asesu ba fontes kona-ba informasaun, liberdade editoriál, protesaun ba independénsia no ba segredu profisionál no mós direitu atu halo jornál, publikasaun ninian no meius difuzaun selu-seluk tan.
  3. Labele permite monopóliu kona-ba meiu komunikasaun sosiál sira.
  4. Estadu hametin liberdade no independénsia ba órgaun públiku kona-ba komunikasaun sosiál, husi podér polítiku no podér ekonómiku.
  5. Estadu hametin ezisténsia ba servisu públiku ida ba rádiu no televizaun, ne’ebé sente livre, haree mós ba objetivu seluk, hanesan protesaun no divulgasaun kona-ba kultura no tradisaun Repúblika Demokrátika Timór-Leste nian, no fó garantia ba ema ida-idak atu hateten nia hanoin rasik.
  6. Estasaun emisora ba radiufuzaun no rádiu televizaun nian bele hala’o de’it ho lisensa tuir lei haruka.

Lei Komunikasaun Sosial 5/2014, 19 Novembru

Artigu 8.º Liberdade imprensa.

Direitu jornalista sira-nian hodi fó-hatene ezerse tuir prerogativa konstitusionál, la bele sai nu’udar objetu influénsia ne’ebé koko hasouru ninia independénsia no objetividade, Liberdade kriasaun, liberdade hodi fó-sai saida maka iha ne’on, ninia direitu hodi buka no hetan informasaun, sijilu profisionál no direitu hodi partisipa iha orientasaun editoriál iha meiu komunikasaun sosiál ba ida-ne’ebé servisu ba, la sakar fali devér deontolójiku sira iha ninia knaar.

Artigu 9.º Liberdade espresaun

  1. Ema hotu-hotu iha liberdade hodi fó-sai no divulga ninia ideia komunikasaun sosiál. liuhosi meiu
  2. La bele hanonook ema ida tan ninia opiniaun polítika, filozófika, relijiozu ka buat hirak seluk tan.

Artigu 10.º Habandu sensura Liberdade espresaun hosi komunikasaun sosiál sei ezerse lahó haktuir ba forma sensura sasá de’it, autorizasaun, kausaun ka abilitasaun prévia.

Artigu 11.º Limite ba liberdade imprensa Liberdade imprensa iha de’it nu’udar limite direitu ba onra, naran-di’ak, reputasaun, privasidade no prezunsaun inosénsia, segredu justisa no segredu Estadu nian.

Jornalista : Julio Salinas

Editor       : Chamot Nahac 

Array